Friheten på barrikaderna, Eugène Delacroix (1830)
FEMEN protest mot påvens besök i Strasbourg (2014)
Vi tar fel väg tillbaka till hotellet och plötsligt står vi framför en avspärrning på trottoaren med blommor och brinnande ljus. Vad det här det hände? Nej, det var väl inte här? Det måste ha varit i någon annan del av Paris? Tillbaka på hotellet tar jag fram mobilen och söker efter Charlie Hebdo. Jag ser hur en punkt lyser upp på kartan ett par hundra meter från vårt hotell. Det var här det hände den 7 januari 2015. Terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo då tolv människor miste livet.
Tidigare under kvällen har vi ätit middag ett stenkast från Bastiljen och jag kan känna hur historiens vingslag än en gång skapar svallvågor i vår samtid. Den 14 juli 1789 stormas Bastiljen av folket och den franska revolutionen inleds. Det var här det hände. Folket reste sig mot den enväldiga kungamakten och lade grunden till västvärldens demokratiska samhällssystem där frihet, jämlikhet och broderskap blev ledorden. Men det var också här det hände. Inte långt från platsen där friheten steg upp på barrikaderna för att kämpa mot förtrycket och censuren, inträffade en av vår tids allvarligaste angrepp mot demokratin och yttrandefriheten.
Friheten på barrikaderna
Dagen därpå befinner vi oss på Louvren och när jag passerar Eugène Delacroix målning Friheten på barrikaderna (1830) stannar jag kvar en stund och funderar över vilken stark symbolik det finns i målningen och hur högaktuell den är idag. Bilden av den halvnakna kvinnan som beslutsamt med trikoloren i sin vänstra hand och geväret i den högra kliver över barrikaderna och de döda kropparna i täten för folket som reser sig mot överheten, är en bild som vi har sett reproducerad i många medier. Nyhetsfotograferna verkar alltid hitta en ung kvinna med en flagga i spetsen för en upprörd folkmassa. Om det så rör sig om protester i Athen mot den ekonomiska krisen, uppror mot makten på ett torg i Kyiv eller från den arabiska våren i Tunisien. Friheten på barrikaderna har blivit en bild som förknippas med den vanliga människans kamp för frihet mot förtryck och diktatur. Det vi kanske glömmer bort är att frihetskampen aldrig är enkel och inte speciellt romantisk eller heroisk som den framställs i Delacroix målning. Även om den franska revolutionen i förlängningen skapade vårt demokratiska samhälle så blev det många bakslag längs vägen. Det folkliga upproret följdes av inbördeskrig och terrorvälde och avslutades med att Napoleon Bonaparte krönte sig själv till kejsare 1804 och folkets rättigheter och friheter inskränktes än en gång. Att den arabiska våren verkar ha stannat upp och de frihetslängtande ukrainarna verkar stå inför ett krig är enligt historien bara en del i en lång och tyvärr blodig process mot ett demokratiskt samhälle.
Friheten, rättvisan och segerns gudinnor
Marianne, ja så heter hon, kvinnan på Delacroix målning. Det är ingen verklig person utan Marianne är en allegori, en symbol för den franska republiken som i sin tur har inspirerats av den romerska gudinnan Libertas, frihetens gudinna. Det finns andra romerska gudinnor som följt med in i vårt moderna samhälle som Justitia rättvisans gudinna och Victoria segerns gudinna. De är kvinnor som ofta fått stå i frontlinjen när det varit oroliga tider. På propaganda- och reklamaffischer från världskrigen hittar man Libertas och Victoria vid sidan av andra starka kvinnliga förebilder från historien som Jeanne d’Arc som manar folket att köpa krigsobligationer och hjälpa till att bekämpa fienden. Även i propagandamaterial från Ryssland och Kina kan vi hitta många kvinnor som med en röd fana i spetsen samlar folket för att slåss mot orättvisor och förtryck. Alla verkar de ha Delacroix målning som förlaga.
Vid inloppet till New York står kanske den mest kända kvinnan som inspirerats av Delacroix tavla. Libertas reser sig högt över vattnet med sin fackla i handen som en symbol för demokrati och frihet. I den andra håller hon en tavla med datumet 4 juli 1776. Dagen då de brittiska kolonierna utropade sin självständighet från Storbritannien, en händelse som direkt var inspirerad av den franska revolutionen. Frihetsgudinnan skapades av den franska skulptören Frédéric Auguste Bartholdi och ingenjören Gustave Eiffel och var en gåva från Frankrike till USA och invigdes 1886.
Ett sätt att lura censuren
Från vår egen tid kan vi titta på den kinesiska samtidskonstnären Yue Minjuns version av Delacroix verk. Minjuns kännetecken är att han i sina målningar använder en karikatyr av sitt eget skrattande ansikte. I Friheten på barrikaderna (1996) har Minjun målat in sig själv med ett stort skratt över hela ansiktet i alla rollerna på tavlan. Vi ser Minjun som kvinnan med trikoloren, som pojken med pistolen, som mannen med den svarta hatten och som offren i förgrunden. Det är lite svårt att ta verket på allvar då det påminner om en parodi på Delacroix verk. Med tanke på den kinesiska censuren skulle man kunna se det hela som en maskering. Alla som har sett originalet vet vad den föreställer och vilket budskap den förmedlar. Att folket skulle resa sig mot kommunistregimen och kräva demokrati och frihet är inget budskap som den kinesiska staten vill basunera ut. I Minjuns version avväpnas det farliga innehållet genom skrattet, precis som hovnarren tillåts han att framföra sitt budskap så länge det inte tas på allvar. Men alla som känner till originalet kan se bakom skrattet och tolka in ett samhällskritiskt budskap i målningen.
Delacroix målning spelar idag också en viktig roll som symbol för proteströrelsen FEMEN. Gruppen grundades i Ukraina 2008 och har under åren utvecklats till en internationell proteströrelse. Det som är kännetecknade för FEMENs protester är att det är barbröstade kvinnor som protestera mot orättvisor genom att måla slagord på sina nakna överkroppar. Återigen är det Libertas, den barbröstade frihetens gudinna som stiger upp på barrikaderna för att försvara folket mot orättvisor. Det är passande att Libertas symboliseras av en kvinna och inte en man. Under den franska revolutionen spelade kvinnorna en stor roll och det är en tradition som FEMEN och andra kvinnliga proteströrelser fortsätter att förvalta. När du nästa gång ser en FEMEN protest på TV, tänk då på Delacroix målning Friheten på barrikaderna och att vår rätt till frihet är något som vi hela tiden måste kämpa hårt för att behålla.
Mathias Jansson
Via: tidningenkulturen.se
Short link: Copy - http://whoel.se/~3VTYM$5u9