Ni har säkert sett dem svepa förbi i nyhetssuset, de unga snygga tjejerna som vid flera tillfällen blottat tuttarna i protest mot att halva fotbolls-EM förlagts i Ukraina och den ökade prostitution de menar att det för med sig.

De är medlemmar i Femen, en ukrainsk feministisk protestgrupp som grundades av några unga kvinnliga studenter i Kyiv för fyra år sedan och i dag består av runt 300 medlemmar, varav ett trettiotal är topless-aktivister. På deras agenda står förutom kvinnors rättigheter även kampen mot korruption. Under det ryska presidentvalet åkte de till exempel till Ryssland och försökte stjäla valurnan som innehöll Putins röst. Däremot engagerar de sig inte i den fängslade politikerns Julia Tymosjenkos öde, hon är enligt Femens aktivister bara en i en liten klick orättfärdigt rika oligarker som kämpar om makten med andra oligarker.

Kroppen har alltid varit en del av kvinnokampen. Vid sekelskiftet 1900 hungerstrejkade suffragetterna, de tidiga rösträttskämparna i England, när de fängslades. 1968 samlades en grupp kvinnor i en berömd aktion i Atlantic City i USA och kastade behåar, lösögonfransar, gördlar, papiljotter och andra kvinnoförtryckande attiraljer i en soptunna i protest mot Miss America-tävlingen (något som gav upphov till den seglivade myten om aggressiva behåbrännare). På 70-talet och det tidiga 80-talet var vi många som gick topless på stränderna i ett – det kan väl medges i efterhand – fåfängt försök att avsexualisera brösten. Men när Femen nu vänder på det och använder brösten som vapen är det ändå något nytt.”Den kvinnliga kroppen används för att sälja alla möjliga saker, då måste vi också använda den för att sälja idéer”, säger grundaren Anna Hutsol i en intervju i tyska Der Spiegel.

Hon berättar att hon inte ville att Femen skulle utvecklas till en traditionell organisation som bara pratar och pratar medan åren går och inget händer.

”Vi har fört in mer extremism i kvinnorörelsen”, säger hon stolt.

Femen är inte ensamma om att använda sig av spektakulära aktioner. Det senaste året har så kallade slutwalks, lättklädda protestmatcher mot att våldtagna kvinnor på grund av klädsel och beteende anses ha sig själva att skylla, arrangerats runt om i världen. Den egyptiska konststudenten och feministen Aliaa Magda Elmahdy publicerade i fjol en nakenbild av sig själv på sin blogg som ”ett skri mot ett samhälle fyllt av våld, rasism, sexism, sexuella trakasserier och hyckleri”. Och i Ryssland sitter tre medlemmar från det feministiska punkkollektivet Pussy Riot häktade anklagade för huliganism sedan de framfört låten Holy shit, i vilken de uppmuntrar jungfru Maria att bli feminist och kasta ut Putin ur Ryssland, i en katedral i Moskva.

I en tid när sex och nakna kvinnokroppar är det säkraste marknadsföringsknepet använder nu allt fler unga aktivister sexfixeringen för att väcka uppmärksamhet kring det de vill förändra. En ny typ av feministisk rörelse – sextremismen – är född.

Anna Laestadius Larsson är frilansjournalist. anna.laestadius.larsson@svd.se

Via: svd.se

Short link: Copy - http://whoel.se/~Jb6fS$19E