Är Femen islamofobiska eller feministiska?

När konstnärskollektivet Pussy Riot genomförde sin aktion i Kristus Frälsares katedral i Moskva bröt de mot ett tabu i Ryssland. Häckla Putin, häckla korruption, men häda för guds skull inte. I Sverige har de fått massivt stöd för att de står upp mot makten. Även jag skrev till stöd för dem under den farsartade rättegången som hölls mot dem förra sommaren. Samma dag som min ledare om dem publicerats blev jag emellertid uppringd av en uppretad rysk kvinna, som undrade varför jag ägnade mig åt att försvara kristofobi? ”De har vanhelgat min kyrka! Och det försvarar du i tidningen? Du borde skämmas!”. Jag stod givetvis på mig. Från vänster till höger har så gott som alla enats – på kultur och ledarsidor – om att Pussy Riot står för frihet, i kamp mot repressiv makt. De säger själva att de inte gjorde det för att förolämpa troende, utan som protest mot Putins maktmissbruk.

Förra lördagen gjorde feministgruppen FEMEN en toplessaktion i moskén på Södemalm i Stockholm. De skrev ”Ingen sharia i Egypten eller världen” och ”Min kropp är min, inte någons heder”. Det har lett till massiv kritik. En del handlar om hudfärg, trots att två av de tre som utförde aktionen inte skulle kategoriseras som ”vita”, enligt den nya rasvokabulären som vänstern torgför. Men det glömmer många debattörer strategiskt nog bort. På Svt Debatt skriver Bilam Osman, muslim och feminist, om Femen: ”Ni har vid många tillfällen protesterat mot hijab, burka och niqab, vilket får mig att undra, står ni verkligen för kvinnors fria val? Ni behöver inte gilla slöja, eller islam för den delen. Men om ni som du säger är för alla kvinnors fria val, bör det inte då i dess korrekta innebörd innefatta alla kvinnor och inte enbart vita?”.

Vid tidigare aktioner har Femen kritiserats för islamofobi. I Tunisien lade Amina, en ung tunisisk kvinna, upp toplessbilder på sig själv på Facebook där hon hade skrivit över sitt bröst: ”Min kropp tillhör mig och är inte källa till någons heder”, vilket Femen i Stockholmsmoskén refererade till. Hon var inspirerad av Femen. Det ledde till att hon tvingades gå under jorden, eftersom hon blev så hotad. För en månad sedan inleddes rättegången mot de Femen-aktivister som utförde en annan toplessaktion utanför en moské.

Såhär skrev Jenny, som var en av aktivisterna i Stockholmsmoskén för en vecka sedan, på Svt Debatt: ”Tyvärr förekommer mycket hor- och skamstämplande inom den muslimska kulturen och ännu mer i islamistiska stater. Under den halvtimma vi var ensamma med männen i foajén fick vi veta att vi var horor från helvetet som var dåligt knullade, och att vi skulle få ångra oss.”

Ser man till vad Femen har gjort tidigare, med aktioner i till exempel kyrkor, framstår islamofobi-anklagelsen som konstig. Man behöver inte gilla vad de gör, eller ens tycka att det är särskilt effektfullt, men det de gör verkar inte vara specifik riktat mot islam, utan mot all religion. Att många har reagerat med att anklaga dem för islamofobi är dock talande för samtiden. Kritik mot islam är mycket känsligare än kritik mot kristendomen, om det så är den ryskortodoxa, katolska eller någon annan.

Sedan finns den lite mer sofistikerade kritiken att Femen själva förvisso inte är islamofober, varken i åsikter eller uppsåt, men att konsekvensen blir islamofobisk. Frågan är hur man överhuvudtaget ska närma sig kritik mot islam i så fall.

Pussy Riots protest var mot en repressiv statsmakt, som ofta understöds av den ryskortodoxa kyrkan. Femens aktion i Stockholmsmoskén skedde i en demokrati där islam är minoritetsreligion. Det skiljer aktionerna från varandra. Men aktionerna som Femen utfört i muslimska länder, där flera gripits eller tvingas gå under jorden, gör att likheterna med Pussy riot ändå finns. En annan skillnad som dock finns är att Pussy Riot lyckats kategorisera sin politik som konst, medan Femen är renodlat politiska.

Det finns många som tjänar på att ”vita” inte vågar kritisera islam, särskilt de mest patriarkala och extrema elementen. Ett rädslans klimat finns redan, med många konstverk som dragits in, vilket jag skrivit om tidigare i Magasinet Neo. Många konstnärer har antingen hotats, eller i rädslan för hot tvingats dra tillbaka konstverk eller ställa in föreställningar och utställningar. Även om man inte gillar aktionen som Femen utförde, är reaktionerna och anklagelserna desto mer problematiska. Och tyvärr talande för att vi får ett samhälle där muslimer anses så förtryckta att kritik av förtryck som utförs av muslimer i islams namn, avfärdas som islamofobi och vitas rasism.

Open all references in tabs: [1 - 7]

Via: blog.svd.se


Short link: [Facebook] [Twitter] [Email] Copy - http://whoel.se/~O6PQe$3Z0

This entry was posted in SE and tagged on by .

About FEMEN

The mission of the "FEMEN" movement is to create the most favourable conditions for the young women to join up into a social group with the general idea of the mutual support and social responsibility, helping to reveal the talents of each member of the movement.

Leave a Reply